Fram- och baksidor

Medan det droppar från taken och fåglarna börjar sjunga stickar jag vantar. Det gäller att vara ute i god tid, eller något åt det hållet.

Mönstret är Vega från boken Vantar för alla årstider och jag stickar dem i Rauma finull på stickor 2,5 mm. Härligt karamelligt färgglada. Jag tänker på påskägg (sådana att hänga i riset).

 Det mesta har en baksida, så även de här vantarna. Bilden får tala för sig själv.

Och så äntligen en bild på min Emelie. Även den i Rauma finull. Resåren stickade jag med 2,5 mm och resten med 3,0 mm.

Tycker så mycket om knapparna. (Klicka på bilden för att se den lite större)

Och så kavajen jag sydde i höstas. Plommonlila velour. Mjuk och skön. Har använt den ganska mycket.

I dag är det symöte hos Husmorsskolan.

Färg-glatt

Jag kunde inte låta bli att börja...

Färgglada Vega från boken Vantar för alla årstider.

Lika men olika

Nu är de klara. Mina vantar med löjtnantshjärtan. Höger och vänster. Lika och olika.

Ena vanten är mindre än den andra pga olika stickfasthet under tidens gång. Den större vantens tumme är mindre och den mindre vantens tumme är större.

 

Mudden på höger vante fick (helt oplanerat) en extra rad med rutor.

Stickfasthetens förändring över tiden märks på att den större vanten är både längre och bredare än sin maka.
Trots alla dessa skillnader känner jag mig nöjd med vantarna. Jag kommer helt klart att använda dem. Jag kan dessutom tänka mig att göra ett par till. Men då kommer jag göra lite annorlunda. Kom på när jag fäste trådarna att jag då kommer att välja samma garn (Rauma finull) men de stickor jag normalt använder till det garnet (2,5-3 mm i stället för 1,75 mm) ochsedan tova/valka dem till rätt storlek. Det löser inte bara storleksproblemet med de här vantarna utan även för andra som blir för stora när jag följer beskrivningen (mina händer tycks alltid vara för små).

Jag har också stickat klart ett par sockor de senaste dagarna. Kallar dem för glad-sockorna eftersom de har så härliga färger.

Färgglad Drops Fabel och svart Regia. Färgerna är lite bleka på bilden. Mitt vanliga sock-recept med 3r 1a i skaftet och ovanpå foten.

I och med att de här två projekten är klara och avslutade får jag börja med något nytt! Närmast till hands (!) finns nog ett par vantar som jag har varit sugen på ganska länge nu.

Julhelgens pyssel

 Min Emelie är färdig! Jag är så nöjd. Och knapparna är underbara.

 Dottern lärde sig fläta glanspappershjärtan.

De blev extra fina med påklistrade hjärtan och klöverblad.

 Hos Sticklingen hittade jag beskrivningen till det här fina hjärtat...

 ...och hos Kammebornia finns beskrivningen på den fina ängeln.

De samlade alstren. Dottern kom själv på idén med struten (överst i bild).

Bra gjort för en 6-åring tycker jag.

Jag plockade fram en nästan bortglömd vante och fortsatte att sticka på den. Snart är det bara en tumme kvar, sedan har jag ett par nya vantar.

På stickorna och lite om framtida planer

Den här sommaren stickar jag på följande:

Först min största sommarstickning, Emelie. Jag har kommit riktigt långt (längre än väntat).

Två tågstickningar har jag haft. Först ut är vanten Löjtnantshjärtan (den andra i ordningen), sedan en enkel socka där den första blev färdig häromdagen (dock hemma i soffan). Den blev lite för bred för min fot, så den får bli en present till någon (när den andra är färdig också förstås).

Jag besökte Ariadnes Garn och kuriosa i Kalmar och fick förstås med mig lite garn därifrån. Tre härvor Kampes i en blå-grå nyans för en ganska billig peng.

Det kommer bli en kofta av detta garn. Just nu lutar det åt en Pretty me, men jag behöver göra en liten provstickning först för att veta om garnet passar till mönstret.
Innan jag fortsätter med Emelie och lägger upp för något med det nya garnet behöver jag sticka en annan sak. En ny vintertröja till sonen. Insåg här om dagen att den som han har haft ett par vintrar var mycket åtsittande senaste vintern. Har tänkt mig en enkel slätstickad tröja med v-ringning för att den ska bli lite större i halsen (lättare vi påtagning). Kanske en fläta på enda framstycket bara för att det är roligt, men bara kanske.

Plötsligt händer det

Någonstans ifrån kom energi och inspiration så att skaparglädjen åter infann sig. Härligt!

Doris. Mönster i boken Vantar för alla årstider. Stickad i Rauma Finull på stickor 3 mm. I-snodden i början på 2,75 mm har jag skrivit, men nu undrar jag om jag har sådana stickor... Om jag stickar de här fler gånger ska jag hålla bottenfärgen som den dominanta.

Astrid. Mönster från boken Vantar för alla årstider. Stickade i Rauma Finull. Mudden med stickor 2,5 mm och resten på 3 mm. Lade till en maska på vardera sidan av kantmaskan (totalt 4 maskor) för att få den lite bredare. Första gången jag stickade Lettisk fläta (syns bäst på den nedersta bilden). Ser svårt ut men är lätt.

Kan ni hitta felet som har smugit sig in?

Dessa vantar är nu inslagna i fina paket som i morgon ska överlämnas till fina förskolepedagoger när dottern går sista dagen på förskolan.

Senast vi åkte bil påpekade dottern att bilbältet skavde på halsen. Jag sa "Då får vi göra ett bältes-skydd". Sagt och gjort. Letade fram ett mjukt tyg och mellanlägg, tog fram symaskinen och improviserade ihop följande skapelse.

Lagom lång och lite mer än dubbelt så bred som bältet (uppskattningsvis).

Kardborreband för att enkelt kunna ta av och på.

Både färg och mjukhet har fått godkänt av dottern.

Till sist vill jag visa mitt nyinköpta garn.

Rauma Finull (återkommande tema i det här inlägget!) i en härlig hallonrosa nyans. Det är till koftan Emelie som jag så länge har varit sugen på att sticka. Har precis köpt mönstret, så det får blir min sommarstickning!





Om ni har orkat att läsa ända hit ner föreslår jag att ni klickar er vidare till Husmorsskolan där det är symöte i dag.

Raketsnabbt!

Jag har fått ordentlig fart på stickorna! Se bara vad som har hänt sedan i måndags.

Nu är det dags för tummar. Men först sova lite.

Så sakterliga

Sakta, och inte helt säkert, kommer jag framåt med mina vantar. På stickcaféet i går upptäckte Åsa att jag gjorde en högervante till i stället för en vänster dito. Det var bara att repa ner till mudden och ta nya tag. Skönt att jag inte har någon deadline.

De gul-gröna heter Doris och saknar tummar. De röd-blå-vita heter Astrid. Höger Astrid saknar tumme och vänster Astrid har bara en mudd. Båda dessa mönster är från boken Vantar för alla årstider.
Den rosa-vita har vare sig tumme eller maka. Mönstret är Löjtnantshjerter.
Alla tre paren stickas i Rauma finull. Mer detaljer när de är färdiga.

Det är symöte hos Husmorsskolan idag. Välkommen dit!

Burr!

När högsommarvärmen över natt byts ut mot isande vindar och termometern bara visar några få grader över fryspunkten (i morse hade vi 6 grader), och vantar, mössor och halsdukar åter får plockas fram, känns det passande att sticka på kommande vintersäsongs vantar.

De växer så sakteliga, mina löjtnantshjärtan. De får några varv då och då. Annars har det varit stiltje på handarbetsfronten ett tag. Många andra aktiviteter de senaste veckorna har gjort att ork och lust inte har infunnit sig.
I dag är det symöte hos Husmorsskolan. Titta gärna där för att se vad de andra medlemmarna håller på med.

Passande väder för vantar

Svårt att tro att bara för ett par dagar sedan var det vår. Och lika svårt att förstå att det blir många plusgrader om ett par dagar.

Tror att det blir bra med den Lettiska flätan.