Mera muffins

Hittade en sådan fin mössa hos Made by Cecilia. Den passar nog på de flesta små barn.

Bild från Made by Cecilia

Vi har bakat nästa bröd från boken. Hönökaka.

Nästa gång ska jag kavla dem ännu tunnare för de blev lite väl tjocka att äta som de är men lite för tunna för att kunna dela...

Avslutar med en bild på något vackert från naturen. Ser ni vad det är?

Ljus i mörkret

Nu har jag blivit fotad i min Miette. En skön kofta med fint hålmönster. Jag är nöjd.

Stickad i Drops Karisma på stickor 4mm och resåren på 3mm. Stickade en extra mönsterrapport för att få koftan lite längre. Gjorde dessutom långa ärmar. Mer detaljinformation finns på Ravelry.

Peggy Sue har fått nytt liv och jag har kommit en bra bit till.

Ett nystan har hittills gått åt till flätresåren. Nu stickar jag ärmarna (korta) för att se om jag behöver beställa mer garn. Just nu tror jag att jag klarar mig på det jag har, men det beror lite på hur lång jag väljer att göra koftan. Garnet måste ju räcka till knappkanten också.

Och så ett litet ljus i mörkret.

Ordningen återställd

Nu så. Efter ytterligare ett utomordentligt lagarbete med barnen har de tre torra, icke krulliga härvorna omvandlats till nystan. Liisa hade alldeles rätt, det tog ungefär ett dygn för härvorna att torka.

Efter det mödosamma arbetet vilar barnen ut i soffan och tittar på Fåret Shaun. Alltid lika roligt för både små och stora.

Har förresten köpt tre amaryllis till fyndpris, 20 kronor styck. Nu väntar vi på att knopparna ska slå ut. Det går att göra fina fynd så här efter helgerna.

Ull med krull

Den upprepade Peggy Sue resulterade förstås i krulligt garn. I dag tog jag med hjälp av barnen hand om det. Med ett utomordentligt lagararbete, där jag som tur var fick vara arbetsledare, omvandlade vi tre nystan merinoull till härvor. Krulliga härvor.

 Härvorna fick sig sedan en välbehövlig dusch med påföljande inrullning i handduk.

Nu hänger de på tork ovanför badkaret. Hur lång tid tar det för den att torka tro? Någon som vet?

Små marginaler

Har precis maskat av första ärmen på min Miette och marginalerna var verkligen på min sida. 10 cm garn finns kvar av nystanet.

Blir det lika vid nästa ärmavmaskning tro?

Inspirationsöverflöd eller tidsbrist?

Jag tycker inte om ordet tidsbrist. Men kommer inte på något bättre. För det handlar faktiskt inte om att bara prioritera. Vissa saker är nödvändiga att göra i hemmet och kan varken nedprioriteras eller strykas från att-göra-listan!

Återstår att göra det bästa av situationen och kanske försöka göra en sak i taget i stället för att hoppa mellan tre-fyra...? Tror ni att jag lyckas?
Nåväl, här är en titt på mina pågående projekt (fotade i mycket skarpt lampljus på ett stormönstrat styrkbordsöverdrag):

En klänning till dottern. Prov-syr i ett stuvbitstyg. Om allt går som det ska är det (nog) bara tre sömmar kvar. Långa sömmar. Om jag (och dottern) är nöjd med modellen ska det bli en till i prästkrags- och nyckelpigetyget som jag sydde sonens tröja i.

 

Hjärtanvantar till dottern. Stickar dem utan att hon det om det. Fast jag har lovat att hon ska få sådana vantar. I lila och vitt. Sonen har beställt vantar med tåg på.

Raggsockar till dottern. Första snart klar. Har redan stickat raggsockar till sonen men de har inte fastnat på bild. Barnen fick välja var sitt nystan när vi var på Maxi för ett par helger sedan.

Gladsockar till mig själv. Påbörjat för länge sedan. Tillhör inte kategorin prioriterat. Blir nog bra tågstickning nästa lördag när jag ska till syfestivalen.

Kunde inte motstå det här fina tyget. Ska göra något till båda barnen av det.

Det finns förstås ett par stickningar till (tror bara att det är två) som ligger mer eller mindre i ide (passande med tanke på årstiden!).

Har i huvudet börjat göra en lista på sådant jag ska titta om på syfestivalen nästa helg. Det börjar bli en del i den listan, så det är kanske dags att skriva listan på papper i stället...

Besviken

Hämtade min symaskin från service i går. Den behövde verkligen en ompyssling. Har med all säkerhet inte fått det sen mormor köpte den. I början på 1960-talet troligen.

Skulle sätta mig och börja sy en kjol till dottern i dag. Det gick inte. Ingen trådspänning alls i övertråden. Suck. I övrigt så går den jättebra och låter betydligt mindre rassligt än förut. Får ringa i morgon och höra vad som kan ha hänt. Det ser ju bra ut på provlappen de har sytt...

Hur kommer det sig?

Hur kommer det sig att det är såååå roligt och härligt att planera nästa stick-projekt långt innan det nuvarande är klart?

Jag vet redan nu att jag vill göra en Peggy Sue. Jag ser redan framför mig vilken färg den ska ha (vanskligt eftersom det är svårt att hitta en färg som man redan bestämt sig för) och vilken slags kjol eller klänning (som jag skulle kunna sy) som kan passa till. Jag har börjat leta efter garn i stället för att faktiskt sticka på den kofta jag redan har på stickorna. Har haft funderingar på att göra en långärmad version av Peggy Sue, men efter att ha pratat med fina U kom vi fram till att den ska vara kortärmad. Än så länge ligger allt det här i framtiden. Men som jag längtar...

Alternativ symässa

I helgen har det varit Sy- och antik/kuriosa-mässa här i Uppsala. Jag och E tog oss dit och gick runt tittade, blev sugna, köpte lite och fick inspiration. Några fynd gjorde vi nog inte, men en del saker kom med hem:
En tomte, fem stora glashjärtan (till smycken), en härva mjuk-mjukt Tee-tee Elegant i en härlig mossgrön färg (framgår inte på bilden), en ask för undertrådsspolar (hann inte komma med på bilden innan den råkade bli inputtad under soffan) och så en bok om stickning. Har inte hunnit läsa i den ännu, men av bläddrandet framgår att det är samtal med svenska och invandrade kvinnor och hur de lärt sig att sticka. Och så är det ganska många fina mönster. Tror nog att det blir intressant läsning!
Garnet har jag funderat på länge, men inte kunnat bestämma mig för en färg, men nu hittade jag den här underbara gröna och så slog jag till. Tycker att det är svårt med grönt. Oftast är det för mycket blått eller för mycket gult i det gröna för att falla mig i smaken. Men den här var jättefin.














I dag har jag nystat det väldigt mjuka Grignasco merinosilk som jag köpte för ett tag sedan. Det tog sin tid att få de 1400 metrarna på nystanet, men det gick ändå smidigt tack vare garnvindan som jag fick av Liisa i höstas. Pluttan fick förstås också prova, det ska väl börjas i tid. Hon fick nysta sitt eget garn som hon har fått att leka med. Hon tyckte att det var riktigt roligt att få lika fint nystan som mamma. Vad det ska bli av mitt ny-nystade garn? En sjal!